heaven knows im miserable now

Helgen var speciell, väldigt speciell. Började men en gratis utekväll i fredags med ett bra humör för att sedan bara dala neråt och sluta i en knäskada och ett konstigt humör på söndag kväll. Jag har inte så mycket att säga om helgen förutom att jag inte tänker vara en ge-uppare. Jag skall kämpa för att nå mina mål. Dom är tyvärr alldeles för många och jag håller på att förlora mot framtiden. Men jag kan om jag vill, jag kan om jag vill, men mest av allt så kan vi om vi vill. Alltså så skolkade jag från matten som så många andra och skulle plugga projektarbete. Det går väl både bra och dåligt. Min lista på allt som fattas blir saakta mindre. Inte sakta men säkert då det ibland tillkommer helt nya saker out of nowhere.
 
Men nu har jag spanat in russell brand och hör themesongen till hannah montana = middag, så lycka finns det ju alltid!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback