ekis

well snart ska jag till landet, imorn närmare bestämt. och jag längtar så jag dör, och det var länge sen jag kände så kan jag meddela. för vem längtar till skogen och mamma egentligen? JO JAG! jag bara drömmer om hur jag ska sovasovasova och solasolasola och lekalekaleka och ätaätaäta och bara chillish med titanbaby och soetnowstvillingarna och sitta uppe på kvällarna och kolla på dåliga filmer på fyran med min bästamamma varje kväll. låter det inte alldeles underbart va? för jag saknar att det där i min vardag just nu, speciellt det där med att sova, och familjen va. ISOLATION ftw ibland. det är ändå bara jobbjobbjobb hemmahemmahemma. och tråktråktråk liksom. ofta man vill gå o lägga sig klockan nio annars liksom??

men back to reality. jag har skaffat mig ett nytt jobb, eller uppdrag för livet? jag har nämnligen blivit Tors kärleks-guru. och då slog det mig liksom, hur kan kärlek för en själv vara SÅ SVÅRT.. vad/hur ska jag säga, göra, svara, bete mig nu sen då? etc.. men att hjälpa och tipsa andra vara så fruktansvärt lätt? Jag lät liksom experienced och verkligen klok. Ofta jag skulle klara av kärleken själv utan hjälp av min love-guru elinpelin typ? Ombytta roller. Nästan som i men in trees, relationscoachen inte alls lika bra i verkligheten som i böckerna. Well screw allt och kör hårt, att bli sårad eller whatever är ju en del av livet ändå som man inte kan undvika.

LET'S STOP BEHAVE LIKE FUCKING PUSSY'S EH? eller ska vi ta det säkra före det osäkra..?